Sänkt skatt för pensionärerna !

Alliansregeringen har lyssnat på Kristdemokraterna och genomför ytterligare skattesänkningar för pensionärer. Partiledningen har i flera år markerat att detta är en prioriterad fråga för Kristdemokraterna, vilket vi har varit ensamma om. Nu är det pensionärernas tur att få en större del av kakan!
Det handlar om en tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer. 1 januari 2009 sänktes skatten för de flesta pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag vid taxerade förvärvsinkomster upp till cirka 363 000 kronor. 1 januari 2010 förstärktes skattelättnaden så att grundavdraget blev högre och att det kom att omfatta alla pensionärer. Det kommande förslaget nu i vårpropositionen innebär ytterligare en förstärkning av denna skattelättnad. Det innebär att de flesta personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som betalar skatt får en skattesänkning.
Totalt uppgår satsningen till cirka 5,0 miljarder kronor per år. Skattesänkningen börjar gälla 1 januari 2011. Dessutom är det flera bra reformer som har genomförts, bland annat att det blivit billigare att anställa individer 65 år eller äldre.
Dessa förbättringar för landets pensionärer hade knappast blivit verklighet med en rödgrön regering. Under deras tid vid makten genomfördes inte några skattesänkningar och trovärdigheten för att så skulle bli fallet vid ett eventuellt regeringsskifte får var och en bedöma.
Kristdemokraterna kommer att fortsätta verka för att skillnaden i beskattning mellan förvärvsarbetande och pensionärer ska minska.

(S)katta dej lycklig?!

Ett av Mona Sahlins många bevingade uttryck är ju att " Det är häftigt att betala skatt". Ja, det är vad vi kan förvänta oss om de rödgröna skulle få majoritet vid valet i höst - ett häftigare liv! Läs högre skatter. I vänsterns iver att få bort det dom kallar orättvisan i beskattning mellan de som arbetar och de som inte gör det kan vi räkna med höjda skatter.
Det viktigaste tycks vara att alla betalar samma procentsats. Bara alla betalar, låt säga 35 % så är det tydligen bättre i deras värld än om jobbskatteavdraget är kvar och kompenserar för de merkostnader som man har om man arbetar. Merkostnader i form av exempelvis resor och mat under arbetsdagen.
Det viktiga att komma ihåg för pensionärerna är att det ingalunda kommer att bli sänkta skatter för denna grupp vid ett regimskifte. " Rättvisan" i beskattning kommer att återställas genom höjda skatter för andra grupper. Detta gör ju inte att pensionärernas ekonomi blir bättre.

Vem är mest trovärdig när det gäller att leverera sänkta skatter och ge människor större makt över sina liv? Ja, jag hoppas att väljarna kommer underfund med det innan valdagen. Ett tips är annars att läsa facit: Vad presterade socialdemokraterna 1998-2006 i den vägen och vad har alliansen levererat under sina snart fyra år.

Wiehes visar kommunismens ansikte!

Jag har med stor glädje under många år lyssnat på Mikael Wiehes musik. Men det han nu producerat för att användas i valkampanjen får mig att må illa. Jag får kalla kårar av texter som denna: " Jag drömmer om huvuden i en korg, jag drömmer om en galge på Gustav Adolfs Torg".
Ja det är tydligen det vi kan se fram emot om Wiehes drömmar går i uppfyllelse. Det har ju dessvärre genom historien visat sig att det är just så det blir när kommunisterna får makten.
De som är misshagliga avrättas utan pardon, så slipper man ha bekymmer med oliktänkande.
När han intervjuades om denna text i Sveriges Radio slirade han betänkligt vid svaret. Han kunde inte tydligt bekräfta att det inte skulle tolkas bokstavligt.
Det som för Wiehe är en dröm är för mig den ultimata mardrömmen - ett införande dödsstraff med offentliga avrättningar på torgen.
Men sådana vänner behöver knappast Mona Sahlin några politiska medtävlare i valrörelsen. Wiehe kan vinna valet åt Alliansen.
Tack för draghjälpen!

Förtroende

Idag publiceras en ny undersökning över vilket förtroende som de två statsministerkandidaterna Reinfeldt och Sahlin har. Reinfeldt leder med hästängder: 47 % av de tillfrågade har mycket stort eller stort förtroende för honom medan motsvarande siffra för Sahlin är 24 %. Noterbart är att endast 4 % anser sig ha mycket stort förtroende för Mona Sahlin.
När väljarna får klart för sig att det faktiskt handlar om vem av dessa som ska leda regeringen efter valet är det ju anmärkningsvärt om en majoritet väljer ett parti som leder till att en person som har så svagt förtroende ska få detta uppdrag. I Sahlins regering kommer dessutom Lars Ohly att ingå. En röst på S eller MP är alltså en röst för Ohly i regeringen.
Jag är övertygad om att ju närmre valet vi kommer desto större betydelse kommer förtroendet för statministerkandidaterna att spela.

Trygghet och Frihet!

Utifrån debatten och beslutet i USA om att införa allmän sjukförsäkring för stora grupper som hittills stått utan denna trygghet funderar jag på de ständiga vägvalen mellan frihet och trygghet.
Jag välkomnar verkligen beslutet som tillförsäkrar många amerikanska medborgare rätt till vård även om man inte tecknat egen försäkring. Att riskera ekonomisk ruin för något man inte rår för känns orimligt och främmande för oss.
Men är det inte så att våra beslut handlar om vad vi prioriterar högst: frihet eller trygghet. Detta går naturligtvis inte att renodla utan att hamna i diket, antingen det högra eller vänstra.

Den totala frihetens dike till höger där ingen skatt tas ut och därmed heller inte finns någon offentligfinansierad välfärd. Alla får betala för sig vare sig man vill använda sig av en väg för att ta sig fram på eller en plats i en skola eller vård på ett sjukhus. Detta skulle i praktiken vara inte bara krångligt utan leda till ett väldigt kallt och hårt samhälle där den som föddes med förmögna föräldrar skulle kunna få både vård och utbildning. Samtidigt som den som föddes fattig skulle sakna dessa möjligheter.
Den totala trygghetens dike till vänster där staten konfiskerar alla privata tillgångar för att finansiera all verksamhet som då är gratis för alla. Ett system som skulle ta ifrån människor alla incitament att anstränga sig. Det gamla uttrycket från kommunismens tid i Polen skulle gälla: "Vare sig jag sitter eller står 10 zloty jag får". Naturligtvis ovärdigt även detta.
Jag förespråkar ett stort mått av frihet samtidigt som vi tillförsäkrar alla medborgare en grundtrygghet i form av tillgång till utbildning, vård, omsorg etc.
Exakt var gränserna går, och att finna den rätta balansen, ja det är ju det som politiken i stora delar handlar om.
Men som sagt vi gör bäst i att undvika dikena. I USA tycks man nu enligt mitt sätt att se det ha tagit ett steg upp från diket till höger. Välkomna på vägen!

Utanförskapet minskar !

Det är inte lätt att veta vem eller vad man ska tro på när det gäller siffror och uppgifter av olika slag. Oppositionen vill gärna få det att framstå som att det mesta ha blivit sämre de senaste fyra åren. Detta medan Alliansen pekar på det positiva som sker.
Det så kallade utanförskapet brukar definieras som dem som ingår i någon av följande fem kategorier: De som uppbär försörjningsstöd, de som omfattas av arbetsmarknadsåtgärder,arbetslösa, de som har sjuk- eller aktivitetsersättning, de som uppbär sjukpenning.
Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån omfattade dessa grupper i början av 2006 totalt
1 050 000 personer. Idag utgör de 890 000. En minskning med 15 % samtidigt som vi genomgått en finanskris och djup lågkonjunktur.
Vi kan alltså konstatera att gruppen fortafarande är alltför stor, men den är samtidigt 15 % eller 160 000 personer färre än under förra regeringens sista år vid makten.

Ska jag styra ditt liv?

Läser vad socialdemokratiska riksdagsledamoten Monica Green skriver när hon försöker förklara att hon inte tänker driva legalisering av incest. Jag avser inte att ta upp incestdebatten här, det finns annat i det hon skriver som är minst lika uppseendeväckande.

Hon inleder med att skriva så här: " Jag brukar tycka att politiker ska lägga sig i det mesta". Ja, det är ordagrant återgivet, jag fick gnugga mig i ögonen och läsa det flera gånger innan jag förstod att det faktiskt var precis så det stod. Då insåg jag vidden av den ideologiska skillnaden mellan Kristdemokrati och Socialdemokrati. Det har jag i och för sig känt till sedan länge, men nu blev det brutalt tydligt.
Kristdemokraterna omhuldar subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt. Politiker ska INTE lägga sig i folks liv mer än nödvändigt. Jag tror nämligen att människor har en förmåga att själva forma sina liv, att välja mellan olika alternativ utan att jag som politiker detaljstyr vardagen. Jag ser min uppgift som politiker att tillförsäkra människor sin frihet - precis raka motsatsen mot det som Monica Green skriver, att vi ska lägga oss i det mesta. Människor är olika och måste därför ges möjlighet att i hög grad göra sina egna val. Vår devis är " Staten ska stå bakom dej - inte framför dej" !
Greens uttalande blottlägger en syn som gör mig mörkrädd. Det finns ju faktiskt en risk att hon och hennes kumpaner kommer att styra landet om ett halvår.

Kan kvinnor ?

Kvoteringsdebatten har tagit ny fart. Jag erkänner att jag i min iver att få större andel kvinnor i de sammanhang där de idag är underrepresenaterade har övervägt kvotering som en nödvändig väg. Men nu har jag kommit på bättre tankar. Jag har landat i ett ställningstagande att det är fel väg om än med ett ack så gott syfte. I denna process har jag haft god hjälp av unga kvinnor som närmast upplevt sig kränkta när jag gett uttryck för mina funderingar om det inte är dags för att pröva kvotering för att komma vidare i jämställdhetsträvandena, Tack ska ni ha!
När det gäller privata bolag skulle det ju dessutom vara ett övergrepp mot ägarnas rätt att själva utse dem som de bedömer som bäst lämpade. Ett riktigt typexempel på den inställning som vänstern omhuldar: " Vi vet bäst och för er egen skull så bestämmer vi nu hur ni ska ha det" Ett omyndigförklarande som jag inte kan ställa upp på.

Jag är övertygad om att kvinnor kan och inte är en grupp som behöver lagstiftning för att kunna ta plats i beslutande församlingar eller vad det nu gäller. Vi ska inte betrakta kvinnor som en grupp som behöver kvoteras in för att kunna konkurrera. Det vore synnerligen enfaldigt och avslöjar ju snarare en kvinnosyn som borde vara främmande för vår tid. Det har visat sig att jämställda styrelser fungerar bättre. Föga förvånande naturligtvis. Detta faktum borde ju rimligtvis leda fram till företag och organisationer anstränger sig att uppnå större grad av jämställdhet.
Mycket har hänt och det finns mer kvar att göra - men kvotering är en björntjänst!

Utanförskap, problem och förslag till lösningar

Igår deltog jag i en debatt i Lund samband med en konferens om fattigdom och utanförskap. Folkhälsominister Maria Larsson (KD)invigningstalade så det kändes ju bra att få vara med på den avslutande debatten med inbjudna politiker från riksdagspartierna.
Jag tog i mitt anförande upp vikten av att alla människor ska känna delaktighet. Samhällets roll som stödjande av de små gemenskaperna, inte styrande. Staten ska stå bakom dej - inte framför!
Nyckelfrågor är bostad och meningsfull sysselsättning. Saknas detta så är risken uppenbar att man hamnar i såväl fattigdom som utanförskap.
En annan viktig sak är de ideela organisationernas verksamhet. Samhället är större än den offentliga sektorn.
Ytterligare en sak handlar om dem som har kommit på sned och dömts till fängelsestraff. Detta ska inte behöva innebära ett livslångt utanförskap. När straffet är avtjänat ska man inte vara stämplad för livet. Återfallsbrottsligheten är ett tecken på dålig kriminalpolitik.
Ja, det var ett antal problemställningar.
Lösningar då? Jag pekade på konkreta förslag på alla dessa punkter.
1. Sänkta skatter på arbete. Att som socialdemokraterna gjorde under ett antal år ständigt höja skatterna på arbete för att pumpa in pengar till statskassan har lett till att kostanden för att anställa är så hög att företagen i det längsta drar sig för att nyanställa.
2.Höj fribeloppet för uthyrning av privatbostad eller ännu bättre gör det helt skattebefriat. Detta skulle kunna frigöra ett antal rum i villor där barnen är utflugna. Här tror jag att det finns en stor potential att lösa bostadsbristen inte minst för studenter. Förenklingar i plan-och bygglagen som gör det möjligt att bygga enklare och billigare. Kanske inte alla bostäder måste uppfylla alla krav. Människor är olika och har olika behov!
3. Inför avdragsrätt för gåvor till ideela organisationer. Det skulle leda till att mer pengar flödade in till dessa. Här läggs ner otroligt mycket arbete som måste uppvärderas.
4. Att släppa ut dem som har avtjänat sitt fängelsestraff utan att så fundamentala saker som boende och sysselsättning är planerade och lösta är ju inget annat än att säga: Hej då - vi ses snart igen!
Det ställer stora krav - men vad är alternativet? Ett livslångt utanförskap som kostar både lidande och pengar.
Ja, det var vad jag hann med på mina 7 minuter. Hoppas att någon tyckte att något av det jag sa var bra.
Att som förre S-ministern Morgan Johansson ägna all sin talartid åt att utmåla regeringen som roten till allt ont i denna värld rönte inte uppskattning. Bättre att berätta vad man själv vill, tänker jag.

Tydlig prislapp på taxi-ja tack!

Jag är en varm anhängare av marknadsekonomi. Priset på varor och tjänster ska inte beslutas av staten eller någon myndighet. En förutsättning för att kunden ska kunna välja och känna sig nöjd med sitt val är dock att prisinformationen är tydlig och lättbegriplig. Jämförpriser underlättar för att kunna ställa olika alternativ mot varandra. Sedan värderar man ju naturligtvis också kvalitén, ofta är man beredd att betala lite mer om man får en bättre produkt.

Det som jag vill ta upp nu är prisinformationen i den bransch som jag själv verksam i, nämligen taxi. Här finns en lag om prisinformation, men den är dessvärre väldigt tandlös. Prisinformationen ska innehålla ett jämförpris på en s.k. typresa (10 km färd och 15 min tidsåtgång). Så långt är allt gott och väl, men prisinformationen kan för att uppfylla lagen vara så liten att den svårligen kan läsas annat än på väldigt nära håll. Det är också tillåtet att ange olika priser för olika dagar och tider vilket gör att den i många fall är väldigt svår att tolka. Många kunder känner sig lurade efter att ha åkt i en bil som har jämförpriser som är dubbelt eller till och med tredubbelt så höga som de priser som etablerade bolag erbjuder.
För att kunderna snabbt och lätt ska kunna jämföra priser krävs att prisinformationen görs betydligt större och tydligare. Förslagsvis borde priset på typresan stå med 15 cm höga siffror i vindrutans övre högra hörn och på bakre sidorutorna. De bör också vara identiskt utformade för att underlätta läsbarheten.
Detta kan man inte förvänta sig ska ske på frivillighetens väg. De aktörer som kör för orimligt höga priser gör nämligen allt för att mörka sin prislapp. Ingen betalar ju tre gånger så mycket för en identisk tjänst om man är medveten om det i förväg. Det krävs en lagändring för att åstadkomma detta.
En "smal fråga" tycker kanske en del, ja men inte för alla dem som betalat orimligt höga priser på grund av otydlig prisinformation.
Jämförpriset för en typresa bör ligga på mellan 200-250 SEK. På våra bilar i Taxi Skåne står det 226:-.