Upphör med orättfärdiga förmåner för oss!

Om en liten stund ska jag gå ner till Riksdagens kammare och fatta beslut gällande Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14 KU3  Omställningsstöd för riksdagsledamöter
Här anser vi kristdemokrater att de nya regler om ekonomiskt omställningsstöd som föreslås ska omfatta samtliga ledamöter som väljs in 2014 oavsett om ledamoten varit invald tidigare eller inte. varje ledamot söker väljarnas mandat för en kommande mandatperiod och viollkoren bör vara desamma för alla.
Moderaterna, Socialdemokraterna och Folkpartiet motsätter sig detta.

Vi har även en helt egen ide gällande omställningsstöd som i högre grad motsvarar det som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. En finansieringsmodell där vi ledamöter själva betalar en månatlig avgift till en fond som finansierar ledamöternas omställning. En a-kassa för ledamöter helt enkelt!

En sådan modell skulle svenska folkets förtroende för riksdagen som institution. Riksdagsledamöter ska inte ha förmåner som står i bjärt kontrast till övriga folket lever.

Det är kristdemokraternas uppfattning. Tyvärr lär den linjen bara få stöd av de kristdemokratiska ledamöterna vid voteringen idag.

Lägre skatt skapar oanade möjligheter!

Alliansregeringen har genomfört omfattande skattesänkningar. En låg-och medelinkomsttagare har fått en månadslön extra varje år tack vare detta. Ett faktum som ofta kommer bort är att skatteintäkterna ÖKAT med 11 % samtidigt som skattetrycket sänkts med 4%. Rena multiplikatoreffekten!
Nu kan ju detta inte drivas in absurdum, men siffrorna är korrekta. En annan aspekt som jag knappast hört någon fundera kring är den att skattesänkningar på arbete ger möjlighet att gå ner i arbetstid och få ut samma summa i lön som innan jobbskatteavdragen infördes!
 Jag är medveten om att alla inte har den möjligheten, men enligt föräldraledighetslagen har en förälder med barn upp till åtta år rätt att förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel.
 En förälder kan med bibehållen nettolön minska sin arbetstid med 14 timmar i månaden tack vare jobbskattevdragen!  Det vanliga sättet att argumentera är att skattesänkningar på arbete ska stimulera till att arbeta mer. Men för den som värderar tid och relationer högre än mer pengar så innebär detta en fantastisk möjlighet.
 Jag kanske svär i kyrkan, för det är ju inte detta som är tanken med jobbskatteavdragen, att vi ska jobba mindre. Men under småbarnsåren gäller det att "få ihop det". Hur ska vi hinna med våra liv och alla förväntningar som ställs på oss?  Jag tror det är viktigt att vi under olika delar av livet kan arbeta olika mycket. Allt har sin tid och småbarnsåren går inte i repris.
Vi har flera andra förslag på hur man ska kunna kombinera arbete och föräldraskap.
Jag återkommer. Kristdemokraternas höstkampanj heter just: " Hur får Du ihop det ? "

NATO, kanske det - men med förnuft!

Ska vi gå med i NATO?  Den frågan debatterades friskt på vårt Riksting i helgen.
Jag menar att det var ett klokt beslut av Rikstinget att gå på partistyrelsens linje om att vi grundligt  bör utreda frågan innan vi sätter ner foten. Jag tror att en stor del av svenska folket har ganska vaga begrepp om vad ett medlemmskap innebär.
Jag är ganska säker på att flertalet inte ens vad förkortningen står för. Nu är det ju inte det som är det viktigaste, utan hur påverkar det Sverige? Vad innebär det för förpliktelser och vilka kostnader innebär det?  Det är mycket som behöver redas ut och samtalas om ute i landet. Kunskap och information bör spridas utanför försvarsexperternas rum.
Ibland raljeras det över att allting i Sverige ska utredas länge och väl. Men det är faktiskt inte så dumt. I synnerhet inte när vi står inför viktiga och kanske närmast oåterkalleliga beslut.
Svensk försvarspolitik behöver diskuteras. Vilka hotbilder finns? Klarar vi att försvara oss mer än en vecka?
Jag välkomar en genomlysning av för-och nackdelar med ett svenskt medlemskap i North Atlantic
Treaty Organization. Så, nu vet Ni i alla fall vad det betyder!

Tänderna är en del av kroppen!

Att tänderna är en del av kroppen är ett obestridligt faktum. Trots detta så gäller inte samma regler för tandvård som övrig sjukvård.
Alla som någon gång haft tandvärk vet hur viktigt det är att vi har en god och tillgänglig tandvård som alla kan ta del oavsett plånbokens tjocklek. Tandhälsan får inte bli en klassfråga!
Kristdemokraterna har slagit fast som vår mening att högkostnadsskyddet för tandvård ska vara gemensamt med övrig vård.
jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på kostnaderna. med oförändrar konsumtion så skulle prislappen landa på 6 miljarder. Men man kan anta att efterfrågan skulle öka, så det är inte så enkelt att veta exakt var det skulle landa.
Vi har genomfört en tandvårdsreform, men vi är inte nöjda, utan vill vidare.
Rikstinget beslutade i helgen att vi nu ska staka ut nya och tydliga mål för att ytterligare förbättra tandvårsreformen.
Ingen ska behöva betvivla att vi har höga ambitioner när det gäller tandvården.

Mer åt dem som behöver det mest!

Kristdemokraternas profil är tydlig när det gäller prioriteringar: Mer åt dem som behöver det mest! Vi prioriterar sänkt skatt för de pensionärer som har den svagaste ekonomin. De skattesänkningar vi genomfört har totalt gett  ca 8 000 SEK mer per år till de pensionärer som bäst behöver det.
Vårt förslag om att minska barngrupperna i förskolorna finansieras delvis genom att de hushåll med månadsinkomst över 42 000 SEK får betala en hundralapp mer i månaden. De med lägre inkomster får ingen höjning av avgiften.
Vi vill även genomföra en höjning av bostadsbidraget vilket går till dem med lägst inkomster och störst behov.
Ytterligare en åtgärd för att förbättra för dem som har störst behov är att vi från och med nästa år inför en så kallad fritidscheck. Denna är riktad till barn som lever i familjer med försörjningsstöd.
För att även dessa barn ska kunna delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter införs ett stöd på 3000 SEK/barn och år. Det är av stor vikt att barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden ska kunna uppleva delaktighet och delta i meningsfulla fritidsaktiviteter. Det motverkar utanförskap och är en investering för en bättre framtid.

Assistansersättningen måste värnas!

Personlig assistans har en livsavgörande betydelse för personer med omfattande funktionshinder. Lagen om särskilt stöd, LSS, som infördes på initiativ av allianspartierna uttalar tydligt att alla ska samma värde och rättigheter i samhällsgemenskapen.
Denna reform måste vi slå vakt om. Nu genomförs en utredning som tar sikte på att se hur de verkliga kostnaderna för assisatnsen bättre kan överensstämma med ersättningen. Ett annat inslag för att tillförsäkra att dem som har de verkliga behoven också får den hjälp de behöver är att komma till rätta med det fusk och överutnyttjande som dessvärre förekommit.
Den cyniska kriminalitet som det faktiskt är frågan måste beivras. Det är en stöld från dem som behöver hjälpen.
Det är viktigt att utredaren är lyhörd för brukarorganisationerna. De assistansberättigade är inte en homogen grupp. Behoven ser väldigt olika ut, därför bör utredaren ta till sig synpunkter från flera  håll.
Den restriktiva tillämpning av lagen vi sett prov på riskerar att medföra stora problem för den enskilde som drabbas. Utredningen måste se till att syftet med lagen upprätthålls, nämligen att uppnå delaktighet för funktionshindrade.

Flytta inte ansvaret för missbruksvården

Ansvaret för missbruksvården bör inte flyttas

 

 I Sverige finns i storleksordningen mellan 400 000 och 500 000 personer som missbrukar antingen alkohol, narkotika läkemedel eller dopingpreparat. Det är alltså ett omfattande problem vi talar om som drabbar många och när vi också tar med i beräkningen personer i den missbrukandes närmaste omgivning så talar vi om en numerär som överstiger en miljon berörda.

 God kvalitet och ökad tillgänglighet måste gå som en röd tråd genom all vård och så naturligtvis även inom missbruks och beroendevården. Det handlar om personer som är speciellt utsatta och ofta stigmatiserade av sin omgivning. Ett missbruk sätter spår på många olika sätt, fysiskt, psykiskt, socialt, ekonomiskt. Här är det verkligen på sin plats att tala om utanförskap. Och att vända på utanförskapet till att istället innebära delaktighet i samhället är det som vården måste syfta till. Vägen kan vara lång och svår.

 

Det delade ansvaret mellan kommuner och landsting kan ses som ett problem. Men jag menar att ett överförande av ansvaret till en ensam huvudman skulle riskera att skapa än större problem. Missbruk och beroende leder till skadeverkningar  som är av såväl social, psykisk och somatisk karaktär. Den vård som är aktuell omfattar ett brett spektrum av vård och stödinsatser vilka faller både inom det sociala och medicinska området.

Både socialtjänsten och sjukvården har viktiga uppgifter. Inte minst vill jag betona det för dessa aktuella grupper så viktiga uppsökande arbetet som ofta kombineras med socialt stöd till närstående.  Därför kan det inte nog tydligt framhållas att såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården har viktiga roller som ska värderas lika och samordnas utifrån individens olika behov.

Dessvärre inträffar det att samordningen brister vilket naturligtvis riskerar att drabba den vårdbehövande. Därför är det viktigt att det nu införs bestämmelser om att kommuner och landsting SKA ingå överenskommelser om samarbete med varandra i fråga om de som missbrukar. En skyldighet att ingå överenskommelser tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar utan att i detalj föreskriva hur det ska genomföras. En inskränkning i det kommunala självstyret kan den dogmatiskt sinnade måhända hävda – men det måste ändock betraktas vara av ringa omfattning. Och i detta sammanhang vill jag nämna att ett antal län och kommuner redan har insett vikten av ett formaliserat samarbete och ingått överenskommelser enligt de intentioner som nu föreslås bli lagfäst.

 Sedan 2010 har landsting och kommuner en lagstadgad skyldighet att ingå överenskommelser kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Bestämmelserna som nu är aktuella bör kunna utformas på ett motsvarande sätt.

Det är viktigt att riksdagen nu ställer sig bakom regeringens proposition om God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks-och beroendevården.