Lägre skatt skapar oanade möjligheter!

Alliansregeringen har genomfört omfattande skattesänkningar. En låg-och medelinkomsttagare har fått en månadslön extra varje år tack vare detta. Ett faktum som ofta kommer bort är att skatteintäkterna ÖKAT med 11 % samtidigt som skattetrycket sänkts med 4%. Rena multiplikatoreffekten!
Nu kan ju detta inte drivas in absurdum, men siffrorna är korrekta. En annan aspekt som jag knappast hört någon fundera kring är den att skattesänkningar på arbete ger möjlighet att gå ner i arbetstid och få ut samma summa i lön som innan jobbskatteavdragen infördes!
 Jag är medveten om att alla inte har den möjligheten, men enligt föräldraledighetslagen har en förälder med barn upp till åtta år rätt att förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel.
 En förälder kan med bibehållen nettolön minska sin arbetstid med 14 timmar i månaden tack vare jobbskattevdragen!  Det vanliga sättet att argumentera är att skattesänkningar på arbete ska stimulera till att arbeta mer. Men för den som värderar tid och relationer högre än mer pengar så innebär detta en fantastisk möjlighet.
 Jag kanske svär i kyrkan, för det är ju inte detta som är tanken med jobbskatteavdragen, att vi ska jobba mindre. Men under småbarnsåren gäller det att "få ihop det". Hur ska vi hinna med våra liv och alla förväntningar som ställs på oss?  Jag tror det är viktigt att vi under olika delar av livet kan arbeta olika mycket. Allt har sin tid och småbarnsåren går inte i repris.
Vi har flera andra förslag på hur man ska kunna kombinera arbete och föräldraskap.
Jag återkommer. Kristdemokraternas höstkampanj heter just: " Hur får Du ihop det ? "

NATO, kanske det - men med förnuft!

Ska vi gå med i NATO?  Den frågan debatterades friskt på vårt Riksting i helgen.
Jag menar att det var ett klokt beslut av Rikstinget att gå på partistyrelsens linje om att vi grundligt  bör utreda frågan innan vi sätter ner foten. Jag tror att en stor del av svenska folket har ganska vaga begrepp om vad ett medlemmskap innebär.
Jag är ganska säker på att flertalet inte ens vad förkortningen står för. Nu är det ju inte det som är det viktigaste, utan hur påverkar det Sverige? Vad innebär det för förpliktelser och vilka kostnader innebär det?  Det är mycket som behöver redas ut och samtalas om ute i landet. Kunskap och information bör spridas utanför försvarsexperternas rum.
Ibland raljeras det över att allting i Sverige ska utredas länge och väl. Men det är faktiskt inte så dumt. I synnerhet inte när vi står inför viktiga och kanske närmast oåterkalleliga beslut.
Svensk försvarspolitik behöver diskuteras. Vilka hotbilder finns? Klarar vi att försvara oss mer än en vecka?
Jag välkomar en genomlysning av för-och nackdelar med ett svenskt medlemskap i North Atlantic
Treaty Organization. Så, nu vet Ni i alla fall vad det betyder!

Tänderna är en del av kroppen!

Att tänderna är en del av kroppen är ett obestridligt faktum. Trots detta så gäller inte samma regler för tandvård som övrig sjukvård.
Alla som någon gång haft tandvärk vet hur viktigt det är att vi har en god och tillgänglig tandvård som alla kan ta del oavsett plånbokens tjocklek. Tandhälsan får inte bli en klassfråga!
Kristdemokraterna har slagit fast som vår mening att högkostnadsskyddet för tandvård ska vara gemensamt med övrig vård.
jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på kostnaderna. med oförändrar konsumtion så skulle prislappen landa på 6 miljarder. Men man kan anta att efterfrågan skulle öka, så det är inte så enkelt att veta exakt var det skulle landa.
Vi har genomfört en tandvårdsreform, men vi är inte nöjda, utan vill vidare.
Rikstinget beslutade i helgen att vi nu ska staka ut nya och tydliga mål för att ytterligare förbättra tandvårsreformen.
Ingen ska behöva betvivla att vi har höga ambitioner när det gäller tandvården.

Mer åt dem som behöver det mest!

Kristdemokraternas profil är tydlig när det gäller prioriteringar: Mer åt dem som behöver det mest! Vi prioriterar sänkt skatt för de pensionärer som har den svagaste ekonomin. De skattesänkningar vi genomfört har totalt gett  ca 8 000 SEK mer per år till de pensionärer som bäst behöver det.
Vårt förslag om att minska barngrupperna i förskolorna finansieras delvis genom att de hushåll med månadsinkomst över 42 000 SEK får betala en hundralapp mer i månaden. De med lägre inkomster får ingen höjning av avgiften.
Vi vill även genomföra en höjning av bostadsbidraget vilket går till dem med lägst inkomster och störst behov.
Ytterligare en åtgärd för att förbättra för dem som har störst behov är att vi från och med nästa år inför en så kallad fritidscheck. Denna är riktad till barn som lever i familjer med försörjningsstöd.
För att även dessa barn ska kunna delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter införs ett stöd på 3000 SEK/barn och år. Det är av stor vikt att barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden ska kunna uppleva delaktighet och delta i meningsfulla fritidsaktiviteter. Det motverkar utanförskap och är en investering för en bättre framtid.