Förstärkta samarbetssamtal för barnens bästa

Förstärkta samarbetssamtal för barnens bästa

 

Idag beslutar vi om bland annat detta i riksdagen.

 

Det råder politisk enighet i socialutskottet om att riksdagen ska anta detta förslag med ikraftträdande vid årsskiftet.

Varje år separerar föräldrar till cirka 50 000 barn. 40 % av dessa barn har föräldrar som deltar i samarbetssamtal.

Föräldrars gemensamma ansvar för ett barn upphör inte vid en separation. Ur barnets perspektiv är det av stor vikt att mildra eventuella negativa konsekvenser av en separation.

Förslaget om Förstärkta samarbetssamtal grundar sig i den så kallade Särlevandeutredningen som lämnade sitt slutbetänkande benämnt: Fortsatt förälder – om ansvar ekonomi och samarbete för barnets skull. Det är en väldigt bra titel .för det är just detta det handlar om. Ansvar och samarbete för barnens bästa i samband med en separation.

Redan idag finns bestämmelser om samarbetssamtal i socialtjänstlagen. Kommunen ska ombesörja att föräldrar erbjuds samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Men det saknas idag en skyldighet att även erbjuda samarbetssamtal rörande barns försörjning.

Särlevandeutredningen har haft i uppgift att redovisa hur samarbetet i frågor som rör ekonomi och omsorg om barnet fungerar mellan föräldrarna och huruvida barnen drabbas av konflikter i samband med detta.

Utredningen konstaterar att ekonomiska frågor kan vara en källa till konflikter som försvårar samarbete. Vidare konstaterar man att ekonomiska frågor inte har något stort utrymme i kommunernas stöd till särlevande föräldrar. Men behovet av information, kunskap och stöd i dessa frågor är stort.

 

Därför föreslår utredningen att erbjudanden om samarbetssamtalen ska utökas till att gälla även ekonomiska frågor. Avsikten med detta är att föräldrar ska kunna nå samförstånd, få information om ekonomiska frågor gällande barns kostnader, föräldrarnas gemensamma försörjningsansvar samt familjeekonomiska stöd.

Eftersom bristande samförstånd kring frågor om barnens försörjning är en vanlig orsak till att föräldrar tvistar så är det angeläget att vi nu beslutar om att kommunens ansvar i samarbetssamtalen även inkluderar frågor om ekonomi och ansvar för barns försörjning.

 

 

Dags att gå vidare

Dags att gå vidare!

Allt är inte politik och ska inte heller vara det. Men jag menar att det är ansvarslöst om vi underlåter att driva frågor när vi har kunskap som entydigt pekar i en viss riktning. I synnerhet gäller detta när handlar om att värna om barns och ungas hälsa.

Vi Kristdemokrater har beslutat oss för att sätta barn och ungas uppväxtvillkor i fokus. Inget kan vara viktigare. I vilken utsträckning kan vi bidra till att barn och unga inte utsätts risker som leder till allvarliga risker? När vuxna personer fattar beslut som innebär risker för dem själva så bör vi som politiker vara återhållsamma med att inskränka deras val. Det bör vara möjligt att fatta även mindre väl genomtänkta beslut och ta konsekvenserna av dem.

Men det är en viktig skillnad när man utsätter andra för risker. Vilken rätt åberopar dem som tar sig friheten att låta sin närmaste omgivning andas in deras tobaksrök? Vid en genomgång i riksdagens socialutskott nyligen presenterades fakta från forskning som visar vad som är de viktigaste orsakerna till cancer.

Femton procent av alla cancerfall har koppling till rökning. Det innebär i reella tal att 6 500 personer drabbas av cancer på grund av rökning i Sverige varje år. Flertalet av dessa handlar om lungcancer. Det är inte svårt att förstå att lungvävnaderna tar skada av att utsättas för en rök bestående av 5000 olika ämnen varav ett 50-tal är cancerframkallande. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Skulle en produkt som är beroendeframkallande och dödar hälften av dem som konsumerar den tillåtas om den lanserades idag? Frågan framstår närmast som retorisk.

Vi har under en följd av år noterat en glädjande trend när det gäller rökningen i Sverige. Den är nu nere på ca 11 % av befolkningen. Vi kan vara stolta men inte nöjda, arbetet måste fortsätta. Ett stort bekymmer är att rökningen bland unga ligger på en hög nivå. I årskurs två på gymnasiet är det 39 % av flickorna och 34 % av pojkarna som uppger att man röker dagligen eller ibland.

Här krävs insatser för att inte dessa ungdomar ska fastna i livslångt beroende. Vi vill förstärka elevhälsan och ser gärna att ämnet idrott och hälsa finns på schemat varje dag. Detta har visat sig ge väldigt positiva effekter inte bara på det fysiska välbefinnandet utan även på skolresultaten för övrigt.

Nu menar jag att det är läge för att vi beslutar oss för ett stoppdatum när tobaken inte längre är ett stort hälsoproblem i Sverige. Det innebär inte ett totalförbud, men att vi sätter ett datum då tobaksbruket ska vara nere på ett minimum.  Även samhällsekonomiska skäl talar för detta. Varje krona som kommer in i tobaksskatt kostar tre i form av produktionsbortfall, sjukskrivningar, vård etc. Det handlar om storleksordningen 8 miljarder kontra 25 miljarder.

Alkohollagen måste skärpas!

-När vi nu fått klarhet i att nuvarande alkohollag inte håller för att väcka åtal mot den försäljning av alkohol som City Gross ägnat sig åt sedan i somras måste initiativ snarast tas för att skärpa lagen.

Det som nu sker är rimligtvis inte i överensstämmelse med det försäljningsmonopol som en majoritet av svenska folket vill att Systembolaget ska ha. Att åtal inte väcks kommer att tolkas som att det är fritt fram för denna typ av försäljning. 

För att inte undergräva den svenska restriktiva alkoholpolitiken måste vi vara tydliga med att vår avsikt är att se över alkohollagen i syfte att upprätthålla Systembolagets detaljhandelsmonopol.

LSS måste värnas

LSS måste värnas!

Det som uppdagades i TV-programmet Kalla Fakta visade tydligt att det finns en människosyn i vårt land som måste bekämpas. Människor med funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva så fritt och självständigt som möjligt. Det är en rättighet enligt Lagen om stöd och service (LSS), en lag som är helt unik i världen som vi ska vara stolta över. 

Denna lag ska värnas och vi måste göra vad vi kan för att försäkra oss om att de som har behov också får den den hjälp de är berättigade till.

Samtidigt bör vi beivra det missbruk i form av fusk och organiserad kriminalitet som dessvärre förekommer. 

TV-programmet visade tydligt att det förekommer att personer med funktionsnedsättningar betraktas som tärande. ”Äter upp mycket pengar” var ett begrepp som användes. Detta är ett helt oacceptabelt betraktelsesätt och en förkastlig människosyn. Det visar helt klart att vi fjärmar oss det inkluderande samhälle som vi kristdemokrater vill ha. Vår strävan är ett samhälle där alla ska kunna vara delaktiga och ha goda levnadsvillkor. 

Livskvalitet får inte diskuteras ut ett kostnadsperspektiv. Genom assistansersättningen tar staten ett betydande ansvar för de stödinsatser som personer med stora funktionsnedsättningar behöver. Dessa insatser ökar dessutom år för år, sedan 1998 har statens kostnader ökat med 17,6 miljarder kronor. När reformen infördes bedömdes 7 000 personer kunna få assistansersättning med i genomsnitt 40 timmar i veckan. I dag har 16 000 personer beviljad assistans med i genomsnitt 120 timmar i veckan. Antalet personer som har assistansersättning har stabiliserats men antalet timmar som beviljas fortsätter att öka. Det finns dessutom ett kommunalt utjämningssystem som särskilt utjämnar kostnader för insatser enligt LSS mellan kommunerna.

Det är de individuella behoven som ska styra, inte den kommunala ekonomichefen. Att kommuner sänder biståndsbedömare på kurs för att med stöd i lagens utkanter lära sig olika sätt att avslå ansökan om stöd och insatser är upprörande och i strid mot lagens intentioner.

LSS är en rättighetslagstiftning där det är människors behov av insatser som är avgörande. Beslut om att inte bevilja insatser kan överklagas och kommuner kan inte neka insatser som beviljats. 

Vi Kristdemokrater har visionen ”Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter”. Här är LSS, Lagen om stöd och service, en grundpelare som inte får urholkas.

Valfrihet i färdtjänsten!

Ge färdtjänstens resenärer större makt över sina resor

Vi får alltför ofta höra talas om kraftig försenade eller uteblivna färdtjänsttransporter och ett dåligt bemötande av resenärerna. De som reser med färdtjänsten behöver därför få ett större inflytande över sina egna resor och själva få välja vem de ska resa med, genom att LOV utvidgas till färdtjänsten.

  

Magnus Sjödahl  riksdagsledamot (KD)

Färdtjänst är enligt lagen (1997:736) om färdtjänst ”särskilt ordnade transporter för personer med funktionshinder”. Varje kommun ansvarar för att färdtjänsten är av god kvalitet. Den som har en funktionsnedsättning som gör att man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att åka med allmänna kommunikationer har rätt till färdtjänst.

Dessvärre har kvalitén på sina håll uppvisat alltför stora brister. Vi nås av rapporter om kraftigt försenade eller helt uteblivna transporter. Även bemötandet når inte alltid upp till de förväntningar man har rätt att ställa. Den enskilde färdtjänstberättigade har ingen möjlighet att välja bort det företag som inte lever upp till rimliga kvalitetskrav.

Det är av stor vikt att den som beviljats färdtjänst upplever trygghet i samband med sin resa. Det faktum att man har en funktionsnedsättning borde inte innebära en inskränkning i möjligheten att välja mellan olika utförare när man ska genomföra en resa. Svenska medborgares frihet att välja mellan olika alternativ har ökat på en rad områden sedan maktskiftet 2006. Denna valfrihet har dessvärre ännu inte kommit att omfatta färdtjänstområdet.

När kommunen upphandlar färdtjänsten är den enskilde under en lång följd av år hänvisad till att använda sig av den entreprenör som vunnit upphandlingen. Det finns ingen konkurrens mer än vid själva upphandlingstillfället. Tyvärr leder detta ofta till bristande kvalité i utförandet vilket drabbar personer som redan befinner sig i en utsatt situation. Det ska mycket till för att ett avtal ska sägas upp.

Om det istället funnits fler aktörer att välja bland hade kvalitén ökat. De företag som sköter sitt uppdrag till belåtenhet anlitas av fler medan de som inte lever upp till förväntningarna blir utan kunder. Lagen om valfrihet (LOV) borde gälla även inom färdtjänsten. Då kan de aktörer som uppfyller kraven konkurrera om de färdtjänstberättigade genom att erbjuda bästa möjliga bemötande och kvalité i utförandet.

Den invändning som man skulle kunna ha mot detta förslag är att det försvårar samordning av resorna. Vid längre resor är detta en relevant invändning men borde inte omöjliggöra att det genomförs ett försök med LOV i färdtjänsten. Vid korta resor, som är det övervägande antalet, är samordningsvinsten ofta marginell. Och naturligtvis kan resor, i synnerhet i större orter med stora volymer resande, samordnas i betydande omfattning även med flera aktörer. Vinsterna med en fungerande färdtjänstverksamhet är så stora i första hand för den enskilde men även för samhället i stort att idén med valfrihet inte får lämnas oprövad.

Svenska vården är bra, och kan bli ännu bättre!

Anförande  Allmänpolitisk debatt Riksdagen 131014

Herr talman  

Vad är viktigt?

Det är en fråga som man bör ställa sig. Och kanske också ställa till personer i sin närhet.

Och svaren skiftar naturligtvis beroende på vem man frågar, vi gör olika värderingar och säkerligen skiftar svaren också från tid till annan.

 Men undersökningar har visat att väldigt ofta så hamnar sjukvården högt på listan över vad svenska folket menar är viktigast att det fungerar. Alla kommer vi i kontakt med vården på ett eller annat sätt och när vi gör det så vill vi naturligtvis att vården ska vara lättillgänglig och att man ska få den vård man behöver och den ska utföras professionellt och med ett gott bemötande.
Sverige har en vård som i hög grad lever upp till dessa förväntningar.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex som regelbundet  genom en stor mängd intervjuer mäter hur nöjda människor med olika med olika tjänster så tillhör vården den sektor som har uppvisat en tydlig ökning av patienternas nöjdhet.  År från år blir alltså patientens betyg av den svenska vården högre.

 Det är väldigt glädjande.

Genom kömiljarden som innebär att en miljard avsätts årligen stimuleras landstingen att uppnå ytterligare förbättringar av tillgängligheten.  De landsting som uppnår kraven får ta del av medlen.

 

Herr talman

Det allra bästa är självfallet om vi kan minska efterfrågan på vård. En förbättrad folkhälsa är ett viktigt mål för att öka välbefinnandet hos den enskilde och efterfrågan på vård.
En tredjedel av hjärt, kärl sjukdomar och cancer skulle kunna undvikas med förändrade levnadsvanor. Det är inte alltid lätt att leva sunt därför behövs bättre stöd för att förebygga livsstils eller så kallade välfärdssjukdomar.
Förbättrade levnadsvillkor har resulterat i en förbättrad allmänhälsa och ökad medellivslängd, samtidigt ser vi en trend med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har blivit något av det moderna samhällets farsot. En av fyra svenskar drabbas någon gång i livet. Det kan handla om ångest, depressioner eller självmordstankar. För många är det övergående, men för andra utvecklas problemen till livslånga följeslagare. Den psykiska ohälsan är dessutom fortfarande ofta belagd med skam, vilket gör att många anser sig behöva dölja problemen för sin omgivning. Därmed förblir många psykiska åkommor olösta, helt i onödan.

Därför satsar regeringen  870 miljoner kronor per år under en femårsperiod   för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som redan har drabbats.

 

Kroppslig ohälsa var industrisamhällets stora utmaning. På den punkten har det skett enorma förbättringar. Vår tids utmaning är i stället den höga psykiska ohälsan, inte minst bland ungdomar. Psykiatriska diagnoser är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning;

Lanseringen av ungdomsmottagningen på nätet har varit en lyckosam , 100 000 besökare varje månad.  Men det är naturligtvis viktigt att även kunna träffa vårdpersonal i verkliga livet, därför har regeringen anslagit 650 miljoner i riktat statsbidrag till elevhälsovård, pengar som finns att söka för skolhuvudmän.

 Inte minst viktigt är det att få fler pojkar att ta kontakt med hälsovården. Det har visat sig att män har en tendens att vänta betydligt längre med att ta kontakt med vården, vilket kan leda till svårare komplikationer och längre vårdtid. Det är därför angeläget att försöka ändra på den attityden så tidigt som möjligt.

 

Herr  talman

 

I september offentliggjordes en överenskommelse om en etisk plattform mellan ett stort antal fack och arbetsgivarorganisationer inom vård och omsorg.

Allmänheten får tack var detta insyn och kan ta del av vårdgivarens kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor. Det kan inte vara viktigast vem som är huvudman, det viktiga måste vara att fokusera på kvaliten i utförandet. Om en privat aktör bedriver en verksamhet med bättre vårdresultat, högre grad av patientnöjdhet till en lägre kostnad, då kan inte jag förstå vad som är problemet! 


En annan viktig fråga som jag vill beröra är att det måste bli bättre rutiner kring organdonation. Här ligger Sverige inte så väl framme som man önskar. Alltför många dör i onödan på grund av organbrist. Jag kan här bekänna att jag själv av någon anledning har dröjt tills ganska nyligen att anmäla mej till organdonationsregistret, men nu är det gjort, och jag vill uppmana er alla att göra detsamma. Det handlar verkligen om att rädda liv!
Regeringen har tillsatt en utredning kring organdonation
slutrapport ska vara klar om drygt ett år. En delrapport om hur informationen ska förbättras och hur man ska göra det enklare för människor att uttrycka sin

vilja ska komma alldeles efter årsskiftet.

Liksom i skolans värld så måste vi anstränga oss att minska byråkratin för vårdpersonalen, alltför stor del av tiden ägnas åt annat än patientnytta.

Därför utsåg socialministern i förra veckan en nationell samordnare som ska föreslå sätt att befria vårdpersonal från onödigt administrativt arbete.

 

Slutligen Herr talman


Ju mer vi mäter och jämför desto tydligare blir det att är stora skillnader i olika delar av landet. Vi Kristdemokrater önskar ett konstruktivt samtal om hur vi kan ge varje patient i landet en lika god vård.

 

 

Vi behöver kanske en bättre nationell samordning för att klara framtidens utmaningar.

 

Vi bör noggrant överväga om dagens modell med 21 olika sjukvårdsmän bäst tillgodoser kravet på jämlik vård i hela landet. Det är dags för en genomgång av arbetsfördelningen mellan stat , landsting och kommun.

 

 

Detta tror vi Kristdemokrater behövs en fördjupad diskussion om framöver.

Upphör med orättfärdiga förmåner för oss!

Om en liten stund ska jag gå ner till Riksdagens kammare och fatta beslut gällande Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14 KU3  Omställningsstöd för riksdagsledamöter
Här anser vi kristdemokrater att de nya regler om ekonomiskt omställningsstöd som föreslås ska omfatta samtliga ledamöter som väljs in 2014 oavsett om ledamoten varit invald tidigare eller inte. varje ledamot söker väljarnas mandat för en kommande mandatperiod och viollkoren bör vara desamma för alla.
Moderaterna, Socialdemokraterna och Folkpartiet motsätter sig detta.

Vi har även en helt egen ide gällande omställningsstöd som i högre grad motsvarar det som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. En finansieringsmodell där vi ledamöter själva betalar en månatlig avgift till en fond som finansierar ledamöternas omställning. En a-kassa för ledamöter helt enkelt!

En sådan modell skulle svenska folkets förtroende för riksdagen som institution. Riksdagsledamöter ska inte ha förmåner som står i bjärt kontrast till övriga folket lever.

Det är kristdemokraternas uppfattning. Tyvärr lär den linjen bara få stöd av de kristdemokratiska ledamöterna vid voteringen idag.

Lägre skatt skapar oanade möjligheter!

Alliansregeringen har genomfört omfattande skattesänkningar. En låg-och medelinkomsttagare har fått en månadslön extra varje år tack vare detta. Ett faktum som ofta kommer bort är att skatteintäkterna ÖKAT med 11 % samtidigt som skattetrycket sänkts med 4%. Rena multiplikatoreffekten!
Nu kan ju detta inte drivas in absurdum, men siffrorna är korrekta. En annan aspekt som jag knappast hört någon fundera kring är den att skattesänkningar på arbete ger möjlighet att gå ner i arbetstid och få ut samma summa i lön som innan jobbskatteavdragen infördes!
 Jag är medveten om att alla inte har den möjligheten, men enligt föräldraledighetslagen har en förälder med barn upp till åtta år rätt att förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel.
 En förälder kan med bibehållen nettolön minska sin arbetstid med 14 timmar i månaden tack vare jobbskattevdragen!  Det vanliga sättet att argumentera är att skattesänkningar på arbete ska stimulera till att arbeta mer. Men för den som värderar tid och relationer högre än mer pengar så innebär detta en fantastisk möjlighet.
 Jag kanske svär i kyrkan, för det är ju inte detta som är tanken med jobbskatteavdragen, att vi ska jobba mindre. Men under småbarnsåren gäller det att "få ihop det". Hur ska vi hinna med våra liv och alla förväntningar som ställs på oss?  Jag tror det är viktigt att vi under olika delar av livet kan arbeta olika mycket. Allt har sin tid och småbarnsåren går inte i repris.
Vi har flera andra förslag på hur man ska kunna kombinera arbete och föräldraskap.
Jag återkommer. Kristdemokraternas höstkampanj heter just: " Hur får Du ihop det ? "

NATO, kanske det - men med förnuft!

Ska vi gå med i NATO?  Den frågan debatterades friskt på vårt Riksting i helgen.
Jag menar att det var ett klokt beslut av Rikstinget att gå på partistyrelsens linje om att vi grundligt  bör utreda frågan innan vi sätter ner foten. Jag tror att en stor del av svenska folket har ganska vaga begrepp om vad ett medlemmskap innebär.
Jag är ganska säker på att flertalet inte ens vad förkortningen står för. Nu är det ju inte det som är det viktigaste, utan hur påverkar det Sverige? Vad innebär det för förpliktelser och vilka kostnader innebär det?  Det är mycket som behöver redas ut och samtalas om ute i landet. Kunskap och information bör spridas utanför försvarsexperternas rum.
Ibland raljeras det över att allting i Sverige ska utredas länge och väl. Men det är faktiskt inte så dumt. I synnerhet inte när vi står inför viktiga och kanske närmast oåterkalleliga beslut.
Svensk försvarspolitik behöver diskuteras. Vilka hotbilder finns? Klarar vi att försvara oss mer än en vecka?
Jag välkomar en genomlysning av för-och nackdelar med ett svenskt medlemskap i North Atlantic
Treaty Organization. Så, nu vet Ni i alla fall vad det betyder!

Tänderna är en del av kroppen!

Att tänderna är en del av kroppen är ett obestridligt faktum. Trots detta så gäller inte samma regler för tandvård som övrig sjukvård.
Alla som någon gång haft tandvärk vet hur viktigt det är att vi har en god och tillgänglig tandvård som alla kan ta del oavsett plånbokens tjocklek. Tandhälsan får inte bli en klassfråga!
Kristdemokraterna har slagit fast som vår mening att högkostnadsskyddet för tandvård ska vara gemensamt med övrig vård.
jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på kostnaderna. med oförändrar konsumtion så skulle prislappen landa på 6 miljarder. Men man kan anta att efterfrågan skulle öka, så det är inte så enkelt att veta exakt var det skulle landa.
Vi har genomfört en tandvårdsreform, men vi är inte nöjda, utan vill vidare.
Rikstinget beslutade i helgen att vi nu ska staka ut nya och tydliga mål för att ytterligare förbättra tandvårsreformen.
Ingen ska behöva betvivla att vi har höga ambitioner när det gäller tandvården.

Mer åt dem som behöver det mest!

Kristdemokraternas profil är tydlig när det gäller prioriteringar: Mer åt dem som behöver det mest! Vi prioriterar sänkt skatt för de pensionärer som har den svagaste ekonomin. De skattesänkningar vi genomfört har totalt gett  ca 8 000 SEK mer per år till de pensionärer som bäst behöver det.
Vårt förslag om att minska barngrupperna i förskolorna finansieras delvis genom att de hushåll med månadsinkomst över 42 000 SEK får betala en hundralapp mer i månaden. De med lägre inkomster får ingen höjning av avgiften.
Vi vill även genomföra en höjning av bostadsbidraget vilket går till dem med lägst inkomster och störst behov.
Ytterligare en åtgärd för att förbättra för dem som har störst behov är att vi från och med nästa år inför en så kallad fritidscheck. Denna är riktad till barn som lever i familjer med försörjningsstöd.
För att även dessa barn ska kunna delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter införs ett stöd på 3000 SEK/barn och år. Det är av stor vikt att barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden ska kunna uppleva delaktighet och delta i meningsfulla fritidsaktiviteter. Det motverkar utanförskap och är en investering för en bättre framtid.

Assistansersättningen måste värnas!

Personlig assistans har en livsavgörande betydelse för personer med omfattande funktionshinder. Lagen om särskilt stöd, LSS, som infördes på initiativ av allianspartierna uttalar tydligt att alla ska samma värde och rättigheter i samhällsgemenskapen.
Denna reform måste vi slå vakt om. Nu genomförs en utredning som tar sikte på att se hur de verkliga kostnaderna för assisatnsen bättre kan överensstämma med ersättningen. Ett annat inslag för att tillförsäkra att dem som har de verkliga behoven också får den hjälp de behöver är att komma till rätta med det fusk och överutnyttjande som dessvärre förekommit.
Den cyniska kriminalitet som det faktiskt är frågan måste beivras. Det är en stöld från dem som behöver hjälpen.
Det är viktigt att utredaren är lyhörd för brukarorganisationerna. De assistansberättigade är inte en homogen grupp. Behoven ser väldigt olika ut, därför bör utredaren ta till sig synpunkter från flera  håll.
Den restriktiva tillämpning av lagen vi sett prov på riskerar att medföra stora problem för den enskilde som drabbas. Utredningen måste se till att syftet med lagen upprätthålls, nämligen att uppnå delaktighet för funktionshindrade.

Flytta inte ansvaret för missbruksvården

Ansvaret för missbruksvården bör inte flyttas

 

 I Sverige finns i storleksordningen mellan 400 000 och 500 000 personer som missbrukar antingen alkohol, narkotika läkemedel eller dopingpreparat. Det är alltså ett omfattande problem vi talar om som drabbar många och när vi också tar med i beräkningen personer i den missbrukandes närmaste omgivning så talar vi om en numerär som överstiger en miljon berörda.

 God kvalitet och ökad tillgänglighet måste gå som en röd tråd genom all vård och så naturligtvis även inom missbruks och beroendevården. Det handlar om personer som är speciellt utsatta och ofta stigmatiserade av sin omgivning. Ett missbruk sätter spår på många olika sätt, fysiskt, psykiskt, socialt, ekonomiskt. Här är det verkligen på sin plats att tala om utanförskap. Och att vända på utanförskapet till att istället innebära delaktighet i samhället är det som vården måste syfta till. Vägen kan vara lång och svår.

 

Det delade ansvaret mellan kommuner och landsting kan ses som ett problem. Men jag menar att ett överförande av ansvaret till en ensam huvudman skulle riskera att skapa än större problem. Missbruk och beroende leder till skadeverkningar  som är av såväl social, psykisk och somatisk karaktär. Den vård som är aktuell omfattar ett brett spektrum av vård och stödinsatser vilka faller både inom det sociala och medicinska området.

Både socialtjänsten och sjukvården har viktiga uppgifter. Inte minst vill jag betona det för dessa aktuella grupper så viktiga uppsökande arbetet som ofta kombineras med socialt stöd till närstående.  Därför kan det inte nog tydligt framhållas att såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården har viktiga roller som ska värderas lika och samordnas utifrån individens olika behov.

Dessvärre inträffar det att samordningen brister vilket naturligtvis riskerar att drabba den vårdbehövande. Därför är det viktigt att det nu införs bestämmelser om att kommuner och landsting SKA ingå överenskommelser om samarbete med varandra i fråga om de som missbrukar. En skyldighet att ingå överenskommelser tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar utan att i detalj föreskriva hur det ska genomföras. En inskränkning i det kommunala självstyret kan den dogmatiskt sinnade måhända hävda – men det måste ändock betraktas vara av ringa omfattning. Och i detta sammanhang vill jag nämna att ett antal län och kommuner redan har insett vikten av ett formaliserat samarbete och ingått överenskommelser enligt de intentioner som nu föreslås bli lagfäst.

 Sedan 2010 har landsting och kommuner en lagstadgad skyldighet att ingå överenskommelser kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Bestämmelserna som nu är aktuella bör kunna utformas på ett motsvarande sätt.

Det är viktigt att riksdagen nu ställer sig bakom regeringens proposition om God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks-och beroendevården.

 

 

Trafiknykterhetskontroll i hamnar

 Skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask

Riksdagen fattade beslut 2013-04-10 om en förlängning av försöksverksam-het med trafiknykterhetskontroll i hamnar. Försöket har pågått i tre år och bakgrunden är en mycket tragisk olycka hösten 2004 vid Svedala i Skåne.

Trafiknykterhet är en viktig fråga och vi vet att rattfylleri är orsak till ett stort antal olyckor med döda och svårt skadade.

Efter tragedin 2004 påbörjade Ystad hamn en försöksverksamhet med frivilliga utandningskontroller utförda av ett vaktbolag. Länsstyrelsen fann att företagets insatser gett goda resultat. Man fann också att alkoholutandnings-kontroller av det aktuella slaget var en myndighetsåtgärd som är förbehållen polisen att utföra och att en utökning av behörigheten måste föregås av en författningsändring. 

 Verksamheten måste därför upphöra.

Riksdagen fattade därför beslut om att särskilt utbildade trafiknykterhets-kontrollanter skulle få utföra dessa prov i svenska hamnar. Den 1 juli trädde en tidsbegränsad lag om försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar i kraft.

Försöket har pågått i närmare tre år och min fråga till statsrådet är:

Vilka erfarenheter har dragits under denna tid och vad hindrar att denna verksamhet permanentas?

 

2013-04-18

 

Magnus Sjödahl

Regeringen satsar på fler utbildningsplatser!

Idag aviserade regeringen en satsning på fler utbildningsplatser på sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna.
En välkommen satsning av flera skäl. Det är utbildningar som leder till arbete. Inom dessa områden råder brist på arbetskraft. Ungdomar som satsar på dessa utbildningar har goda chanser att kunna få arbete direkt efter avslutad utbildning.
Det känns lite underligt att det finns lediga jobb samtidigt som det råder en alltför hög arbetslöshet. Dagens satsning från regeringen är ett välkommet steg att möta efterfrågan inom dessa branscher med att erbjuda fler att utbilda sig.

Jag har bestämt mig!

 

Idag fattar regeringen beslut om att tillsätta en utredning för att fler ska kunna donera organ.

 

Organdonation räddar liv. Därför är det viktigt att fler människor än tar aktiv ställning i donationsfrågan.

 

Idag står 800 personer i Sverige i kö för att för organtransplantation. Arbetet måste intensifieras för att ge dessa människor livsmöjlighet.

Utredningen ska bland annat se hur man underlättar för fler att göra sin vilja känd.

 

Själv har jag varit blodgivare i 35 år och donerat många liter blod genom åren. Men däremot har jag inte kommit till skott med att anmäla mig för organdonation.

Men nu har jag bestämt mig. Idag skickar jag in anmälan.

Om jag förväntar mig att det ska finnas organ för mig om jag skulle drabbas av något så måste jag själv också ställa upp. Efter min död har jag ingen nytta av mina organ längre. Men om det kan hjälpa en annan människa så kanske jag har räddat ett liv.

 

Jag vill uppmana fler att göra slag i saken och ta ställning för organdonation!

De längst där nere

Varför kämpar vi kristdemokrater för papperslösas rätt till sjukvård, för de pensionärer som har lägst inkomster, för hemlösa, för barn som har det svårt, för bistånd åt människor i andra delar av världen?
Det vinner man väl inte särskilt mycket röster på?
Det är kanske sant. Det är ju inga grupper som avgör val.
Men jag menar att vår uppgift är att stå upp för dem som inte själva kan göra sin röst hörd. De som befinner sig " längst där nere". De välbeställda klarar sig oftast väldigt bra själva.
Perspektivet att ta ställning för de sämst ställda är angelägnare än att ge ytterligare någon krona i skattesänkning åt en välmående medelklass. Eller att fortsätta ge bidrag åt dem som själva kan försörja genom eget arbete.

Ett parti för fler!

Det finns en myt om att Kristdemokraterna är ett parti för trogna kyrkobesökare. Detta är en missuppfattning.
Vid senaste valet var en klar majoritet av våra väljare personer som aldrig eller ytterst sällan besökte någon kyrka. Vi har aldrig haft några krav eller förväntningar på en viss trosbekännelse hos dem som är aktiva, är medlemmar eller röstar på oss. Alla som gillar vårt program är välkomna!
Om man sätter ett neutralt omslag på partiprogrammet så har det visat sig att betydligt fler  tilltalas av innehållet och skulle vara beredda att rösta på det, än de cirka 4 % som idag uppger att man har oss som bästa parti.
Det är frustrerande att uppenbarligen så är många kristdemokrater utan att veta om det  själva.
Kristdemokratin handlar om politik, hur vi skapar ett gott samhälle, inte om en viss trosuppfattning.

Dags att alla omfattas av arbetslöshetsförsäkring!

Det är tid att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Idag väljer tyvärr många bort denna försäkring till stor del beroende på att avgifterna i vissa branscher är höga. Om alla deltar så hade avgiften kunnat bli runt 150 SEK/månad. Lika för alla. Denna trygghet skulle alla ha vid arbetslöshet. Taket borde även höjas och indexeras.

Vem ska bestämma!

"Om vi får bestämma får familjen bestämma!

För oss kristdemokrater är det viktigt att skapa möjligheter för föräldrar att få mer tid med sina barn. Vi vill ge likartade ekonomiska förutsättningar att välja olika typer av barnomsorg - föräldrar ska kunna välja förskola, pedagogisk omsorg eller att gå ner i arbetstid för att själv ta hand om sina barn under de första åren. 

Kristdemokraterna vill ge mer makt åt familjerna att utifrån sina behov och förutsättningar kunna välja den omsorgsform som passar bäst. Vi litar helt enkelt på att vanligt folk kan fatta bättre beslut än politiker. 

Vi kristdemokrater är därför kritiska till Socialdemokraternas förslag om att ensidigt gynna förskolan. Varför ska det vara så svårt för vänstern att låta mammor och pappor själva lägga ihop livspusslet? Kristdemokraterna vill möjliggöra för dem som så önskar att få mer tid med sina barn. Det ekonomiska stödet ska följa barnet - inte omsorgsformen."

Tortyr-inget brott!?

I svensk lag finns inte tortyr som ett brott. Den som gör sig skyldig till detta kan åtalas för misshandel. Jag menar att tortyr är något mycket allvarligare och därför förtjänar en särskild brottsrubricering.
Dessbättre är denna typ av brott sällsynt i Sverige. Det är måhända ett skäl till varför detta brott nte har en egen rubricering.
Men det är viktigt att markera det synnerligen  allvarliga i detta brott och straffskalan borde vara annorlunda än vad som ryms under misshandel. Även preskriptionstiden torde bli längre.

Utvecklingen kan brytas!

Trafikens miljöpåverkan globalt  fortsätter att öka. Men jag är övertygad om att denna utveckling är möjlig att bryta. Antalet dödade i trafiken i Sverige under -60 talet ökade ständigt och nådde sin kulmen med 1400 omkomna på svenska vägar under ett år i mitten av detta decennium. Denna utveckling bröts och trots ett ständigt ökande trafikarbete så är nu dödssiffran nere i under 300 årligen.
Sverige är världsledande är det gäller trafiksäkerhet. Vi kan också bli världsledande när det gäller att minska trafikens miljöpåverkan. Om vi ska kunna fortsätta använda bilen så krävs en omställning till förnybara drivmedel. Alternativen finns, men används fortfarande i liten skala jämfört med bensin och diesel.
Beslutsfattare på olika nivåer har ett ansvar att göra kollektivtrafiken attraktiv. Och slutligen är det upp till den enskilde att källsortera sina resor. Alternativen till bilen finns  oftare än man tror!

Särintresse?

Med förvåning läser jag statsministerns uttalande om att det svenska försvaret skulle
 vara ett särintresse. Min första tanke var: Han måste vara felciterad, allt som står
i tidningen är ju inte sant.
 Men någon dementi har jag inte sett. Mycket kan betecknas som
särintresse i landet, men försvaret är väl ändå något av de sista som kan hamna i den kategorin.
Vi står inför viktiga vägval när det gäller försvaret framöver. Jag tänker framför allt på NATO-debatten. Jag hoppas att vi får en seriös diskussion om detta. Reinfeldt bör förklara vad han menar.

Brist på subsidiaritet hotar EU

Ett av de största hoten mot EU är människors upplevelse av att många beslut som borde fattas på närmre håll nu har flyttats högre upp i hierarkin. Alla organisationer som ska fortleva måste åtnjuta förtroende och ha en förankring bland folkflertalet.
EU:s roll för att bidra till fred, stabilitet och mänskliga rättigheter i vår del av världen är betydande. Detta riskerar att hamna i skymundan när beslut som borde fattas i de enskilda länderna istället lyfts upp och fattas på överstatlig nivå. Denna utveckling riskerar EU:s legitimitet. En ideologiskt bärande princip är subsidiariteten: beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Rätt beslut på rätt nivå.
 För oss Kristdemokrater är det viktigt att ständigt vara uppmärksamma på att denna princip efterlevs. Politiken har sina gränser, det måste gälla även i EU. Vi kommer att få svårt att hävda vikten av ett fungerande europasamarbete inom viktiga frågor om debatten handlar om sådant som borde hanteras på hemmaplan.
Liksom man rensar ogräs i rabatten för att det fina ska växa och frodas, likaså måste vi rensa bland det som EU inte måste syssla med. Just för att det verkligt viktiga ska vara i fokus.
Politiker, både i Sverige och i Bryssel, ska bestämma mindre, människor ska bestämma mer över sina liv.

Barnen är det viktigaste!

Barns och ungas uppväxtvillkor är den fråga som ska genomsyra Kristdemokraternas arbete fram till nästa val. Det finns barn som far illa även i vårt land. Barn som lider brist på mycket av det som borde finnas för att skapa en trygg uppväxt. Det är tragiskt av flera skäl att organisationer som arbetar för att hjälpa utsatta barn inte drar sig för att frisera siffror. Tragiskt för att det riskerar trovärdigheten i deras viktiga arbete att hjälpa. Tragiskt för att vi kan förledas tro att kanske allt som skrivs om barns utsatthet är förvrängda bilder.
Verkligheten för många barn är så besvärlig att bilden inte behöver förvrängas och framställas värre än vad den är. Det största problemet tror jag dock inte handlar om materiell fattigdom. Genom försörjningsstöd ska även de med sämst  ekonomi försäkras att inte vare sig behöva frysa eller hungra. Ett större problem menar jag är avsaknad av trygghet och tid tillsammans. Alla behöver känna sig omtyckta , behövda och bekräftade av sin nära omgivning.
Alla beslut som fattas bör konsekvensanalyseras utifrån hur barnen påverkas av dem.