Svenska vården är bra, och kan bli ännu bättre!

Anförande  Allmänpolitisk debatt Riksdagen 131014

Herr talman  

Vad är viktigt?

Det är en fråga som man bör ställa sig. Och kanske också ställa till personer i sin närhet.

Och svaren skiftar naturligtvis beroende på vem man frågar, vi gör olika värderingar och säkerligen skiftar svaren också från tid till annan.

 Men undersökningar har visat att väldigt ofta så hamnar sjukvården högt på listan över vad svenska folket menar är viktigast att det fungerar. Alla kommer vi i kontakt med vården på ett eller annat sätt och när vi gör det så vill vi naturligtvis att vården ska vara lättillgänglig och att man ska få den vård man behöver och den ska utföras professionellt och med ett gott bemötande.
Sverige har en vård som i hög grad lever upp till dessa förväntningar.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex som regelbundet  genom en stor mängd intervjuer mäter hur nöjda människor med olika med olika tjänster så tillhör vården den sektor som har uppvisat en tydlig ökning av patienternas nöjdhet.  År från år blir alltså patientens betyg av den svenska vården högre.

 Det är väldigt glädjande.

Genom kömiljarden som innebär att en miljard avsätts årligen stimuleras landstingen att uppnå ytterligare förbättringar av tillgängligheten.  De landsting som uppnår kraven får ta del av medlen.

 

Herr talman

Det allra bästa är självfallet om vi kan minska efterfrågan på vård. En förbättrad folkhälsa är ett viktigt mål för att öka välbefinnandet hos den enskilde och efterfrågan på vård.
En tredjedel av hjärt, kärl sjukdomar och cancer skulle kunna undvikas med förändrade levnadsvanor. Det är inte alltid lätt att leva sunt därför behövs bättre stöd för att förebygga livsstils eller så kallade välfärdssjukdomar.
Förbättrade levnadsvillkor har resulterat i en förbättrad allmänhälsa och ökad medellivslängd, samtidigt ser vi en trend med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har blivit något av det moderna samhällets farsot. En av fyra svenskar drabbas någon gång i livet. Det kan handla om ångest, depressioner eller självmordstankar. För många är det övergående, men för andra utvecklas problemen till livslånga följeslagare. Den psykiska ohälsan är dessutom fortfarande ofta belagd med skam, vilket gör att många anser sig behöva dölja problemen för sin omgivning. Därmed förblir många psykiska åkommor olösta, helt i onödan.

Därför satsar regeringen  870 miljoner kronor per år under en femårsperiod   för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som redan har drabbats.

 

Kroppslig ohälsa var industrisamhällets stora utmaning. På den punkten har det skett enorma förbättringar. Vår tids utmaning är i stället den höga psykiska ohälsan, inte minst bland ungdomar. Psykiatriska diagnoser är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning;

Lanseringen av ungdomsmottagningen på nätet har varit en lyckosam , 100 000 besökare varje månad.  Men det är naturligtvis viktigt att även kunna träffa vårdpersonal i verkliga livet, därför har regeringen anslagit 650 miljoner i riktat statsbidrag till elevhälsovård, pengar som finns att söka för skolhuvudmän.

 Inte minst viktigt är det att få fler pojkar att ta kontakt med hälsovården. Det har visat sig att män har en tendens att vänta betydligt längre med att ta kontakt med vården, vilket kan leda till svårare komplikationer och längre vårdtid. Det är därför angeläget att försöka ändra på den attityden så tidigt som möjligt.

 

Herr  talman

 

I september offentliggjordes en överenskommelse om en etisk plattform mellan ett stort antal fack och arbetsgivarorganisationer inom vård och omsorg.

Allmänheten får tack var detta insyn och kan ta del av vårdgivarens kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor. Det kan inte vara viktigast vem som är huvudman, det viktiga måste vara att fokusera på kvaliten i utförandet. Om en privat aktör bedriver en verksamhet med bättre vårdresultat, högre grad av patientnöjdhet till en lägre kostnad, då kan inte jag förstå vad som är problemet! 


En annan viktig fråga som jag vill beröra är att det måste bli bättre rutiner kring organdonation. Här ligger Sverige inte så väl framme som man önskar. Alltför många dör i onödan på grund av organbrist. Jag kan här bekänna att jag själv av någon anledning har dröjt tills ganska nyligen att anmäla mej till organdonationsregistret, men nu är det gjort, och jag vill uppmana er alla att göra detsamma. Det handlar verkligen om att rädda liv!
Regeringen har tillsatt en utredning kring organdonation
slutrapport ska vara klar om drygt ett år. En delrapport om hur informationen ska förbättras och hur man ska göra det enklare för människor att uttrycka sin

vilja ska komma alldeles efter årsskiftet.

Liksom i skolans värld så måste vi anstränga oss att minska byråkratin för vårdpersonalen, alltför stor del av tiden ägnas åt annat än patientnytta.

Därför utsåg socialministern i förra veckan en nationell samordnare som ska föreslå sätt att befria vårdpersonal från onödigt administrativt arbete.

 

Slutligen Herr talman


Ju mer vi mäter och jämför desto tydligare blir det att är stora skillnader i olika delar av landet. Vi Kristdemokrater önskar ett konstruktivt samtal om hur vi kan ge varje patient i landet en lika god vård.

 

 

Vi behöver kanske en bättre nationell samordning för att klara framtidens utmaningar.

 

Vi bör noggrant överväga om dagens modell med 21 olika sjukvårdsmän bäst tillgodoser kravet på jämlik vård i hela landet. Det är dags för en genomgång av arbetsfördelningen mellan stat , landsting och kommun.

 

 

Detta tror vi Kristdemokrater behövs en fördjupad diskussion om framöver.