Kvoteringsdebatten har tagit ny fart. Jag erkänner att jag i min iver att få större andel kvinnor i de sammanhang där de idag är underrepresenaterade har övervägt kvotering som en nödvändig väg. Men nu har jag kommit på bättre tankar. Jag har landat i ett ställningstagande att det är fel väg om än med ett ack så gott syfte. I denna process har jag haft god hjälp av unga kvinnor som närmast upplevt sig kränkta när jag gett uttryck för mina funderingar om det inte är dags för att pröva kvotering för att komma vidare i jämställdhetsträvandena, Tack ska ni ha!
När det gäller privata bolag skulle det ju dessutom vara ett övergrepp mot ägarnas rätt att själva utse dem som de bedömer som bäst lämpade. Ett riktigt typexempel på den inställning som vänstern omhuldar: " Vi vet bäst och för er egen skull så bestämmer vi nu hur ni ska ha det" Ett omyndigförklarande som jag inte kan ställa upp på.
Jag är övertygad om att kvinnor kan och inte är en grupp som behöver lagstiftning för att kunna ta plats i beslutande församlingar eller vad det nu gäller. Vi ska inte betrakta kvinnor som en grupp som behöver kvoteras in för att kunna konkurrera. Det vore synnerligen enfaldigt och avslöjar ju snarare en kvinnosyn som borde vara främmande för vår tid. Det har visat sig att jämställda styrelser fungerar bättre. Föga förvånande naturligtvis. Detta faktum borde ju rimligtvis leda fram till företag och organisationer anstränger sig att uppnå större grad av jämställdhet.
Mycket har hänt och det finns mer kvar att göra - men kvotering är en björntjänst!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar