Trygghet och Frihet!

Utifrån debatten och beslutet i USA om att införa allmän sjukförsäkring för stora grupper som hittills stått utan denna trygghet funderar jag på de ständiga vägvalen mellan frihet och trygghet.
Jag välkomnar verkligen beslutet som tillförsäkrar många amerikanska medborgare rätt till vård även om man inte tecknat egen försäkring. Att riskera ekonomisk ruin för något man inte rår för känns orimligt och främmande för oss.
Men är det inte så att våra beslut handlar om vad vi prioriterar högst: frihet eller trygghet. Detta går naturligtvis inte att renodla utan att hamna i diket, antingen det högra eller vänstra.

Den totala frihetens dike till höger där ingen skatt tas ut och därmed heller inte finns någon offentligfinansierad välfärd. Alla får betala för sig vare sig man vill använda sig av en väg för att ta sig fram på eller en plats i en skola eller vård på ett sjukhus. Detta skulle i praktiken vara inte bara krångligt utan leda till ett väldigt kallt och hårt samhälle där den som föddes med förmögna föräldrar skulle kunna få både vård och utbildning. Samtidigt som den som föddes fattig skulle sakna dessa möjligheter.
Den totala trygghetens dike till vänster där staten konfiskerar alla privata tillgångar för att finansiera all verksamhet som då är gratis för alla. Ett system som skulle ta ifrån människor alla incitament att anstränga sig. Det gamla uttrycket från kommunismens tid i Polen skulle gälla: "Vare sig jag sitter eller står 10 zloty jag får". Naturligtvis ovärdigt även detta.
Jag förespråkar ett stort mått av frihet samtidigt som vi tillförsäkrar alla medborgare en grundtrygghet i form av tillgång till utbildning, vård, omsorg etc.
Exakt var gränserna går, och att finna den rätta balansen, ja det är ju det som politiken i stora delar handlar om.
Men som sagt vi gör bäst i att undvika dikena. I USA tycks man nu enligt mitt sätt att se det ha tagit ett steg upp från diket till höger. Välkomna på vägen!